En debatt utan stringens och analytiska slutsatser. Det är debatten om kårobligatoriets varande eller icke-varande. Under veckan har Uppsala studentkårs s.k. vändning diskuterats flitigt. Tvångsretorikerna har använt billiga och dåligt underbyggda argument som vanligt med deras vanliga flitiga ihållande kring principer utan verklighetsanknytning.

Kårobligatoriets varande eller icke varande är inte det intressanta. Det är studenternas medverkan som är det viktiga. Tvångsdiskussionen som florerar är opragmatisk och löjlig. Det viktiga är att värna studentinflytande, utbildningskvalitet och rättssäkerhet för studenterna. Det kan kårerna ge. Kårobligatoriet ger också alla studenterna äganderätt till sina frågor. Idag finns det inte en modell som alternativ till kårobligatoriet som värnar dessa värden. Uppsala studentkår gjorde helt rätt! Äntligen en pragmatisk och faktiskt reellt ansvarig studentkår som vågar värna det som de har att vara stolta över!

En debatt utan stringens och analytiska slutsatser. Det är debatten om kårobligatoriets varande eller icke-varande. Under veckan har Uppsala studentkårs s.k. vändning diskuterats flitigt. Tvångsretorikerna har använt billiga och dåligt underbyggda argument som vanligt med deras vanliga flitiga ihållande kring principer utan verklighetsanknytning.

Uppsala studentkår är inte en tvångskår, oansvarig studentbyråkratisk eller opportunistisk. Den är snarare en verklig kår som vågar till skillnad från så många andra kårer erkänna att de är stolta över sitt arbete och tror att det behövs en kår som värnar studentinflytande, utbildningskvalitet och studenträttsäkerhet. De ser en kår som en sammanslutning av personer med samma sysselsättning. Inte som en förening. De ser kåren som en obligatorisk sammanslutning som ett pragmatiskt grepp som just nu är den organisationstyp som bäst bevarar de värden som de håller högt: studentinflytande, utbildningskvalitet och studenters rättsäkerhet. Varför? Jo för att det är en beprövad organisationsform som än så länge bara har gjort sitt bästa för att se till studenternas intressen.

Studentkåren i Uppsala svängde i sin åsikt. De vågade i veckan ställa sig upp och säga det som så många försöker närma sig. Kårobligatoriet är inte bara något att bespotta, det finns också värden kring en stark organisation som har storskalighetsfördelar (register, tidning, informationskanaler, påverkansmöjligheter och samordningseffekter m.m.) samt att alla studenter är likvärdiga medlemmar och har samma möjlighet att påverka. Demokratiskt uppslutning med möjlighet för alla att ställa sig upp för att få studenters förtroende: utan att skriva under på något annat än att de är studenter. De behöver bara ha viljan, orken och ett stort engagemang.

Inom studentkårerna finns mängder av studenter som inte ser sin verksamhet som tvångsmässig alls. Låt oss fokusera så som Uppsala studentkår gör. Tvångsdebatten får ha ett slut och vi får i stället diskutera hur vi skall ordna studentmedverkan på bästa sätt- mitt pragmatiska alternativ är att utveckla den kårsammanslutning som vi idag har. Om det istället skulle vara politiska föreningsaktörer som arrangerade studentinflytandet så skulle verkligheten bli en helt annan för studenterna. Titta på den konsekvensen och berätta för mig varför det är en bättre form än en demokratiskt uppbyggd gemensam kårorganisation – en organisation som studenterna äger rätten till hela vägen!

Jag hoppas debatten nu kan gå vidare och komma till skott och i en kreativ debatt om lösningar för ett bevarande av studentinflytandet och om kårernas verkliga verksamhet är värd att utmanas.