Jag vet inte om det är helgens ansträngning i att presentera en ansökan om att få hålla en världskonferens, om det är allt för mycket sömnkorta nätter, ett arbete som kräver en hel del engagemang eller om det bara är åldern. Men nu är det officiellt. Jag är verkligen ett kommande russindisco!

Rynkorna är officiellt här. Stod just för en stund sedan framför spegeln i badrummet och konstaterade att när jag ler så gör jag det inte ensam. När jag är neutral har jag ett finmaskigt nät av erfarenheter och många skrattade timmar i mitt liv. De kan inte döljas eller förnekas. Och för alla er som redan visste det så vill jag bara berätta att jag är stolt för detta och det var fint att slås av tanken och uppenbarelsen. För vet ni vem jag såg? Min mamma.

RIP 2005