Vi lever i en bryttid. Tack och lov för det. Brottet är dock lite segt, och det spricker inte upp så snabbt som man kan önska. Men det förändras! Och kanske är det ett hegemoniskt skifte vi nu får vara med om.

Kyrkomötet år 325 i Nicea beslutade att kvinnan har en själ. Sedan dess har mycket hänt inom kyrkan vad gäller syn på män och kvinnors lika värde. Idag har vi kvinnliga präster i Svenska kyrkan sedan dryga 50 år tillbaka. År 2013 avslutas med att Antje Jackelén är vald till Ärkebiskop, Karin Perers till ordförande för kyrkomötet och Vanja Lundby-Wedin är vald till 1:e ordförande att jämte nämnda ärkebiskop leda kyrkostyrelsen. Folket har talat, kyrkans medlemmar har valt. Det är kvinnornas kyrkomöte 2014-2017.

På valsammanträdet för 2014 års kyrkomöte, som var den 20 november 2013, delades en utmärkelse ut. Ärkebiskopens medalj till sådana som gjort framstående insatser för svenska kyrkan. Hilda Lind, församlingspedagogen, chefen, ledaren, grundaren, missionären och kvinnan med internationell solidaritet i blodet, fick den. Hilda är ett lysande exempel på kvinnor som verkar i det fördolda, bakom ambons strålkastarljus, som bär vår kyrka och hennes värde och identitet. En människa som gör när andra pratar om att man borde. Att få vara med i det sammanhang där en sådan människa äras för sina gärningar är djupt inspirerande och en ära i sig själv.

Valmötet fortsatte 21 november 2013, och medlemmen, körsångaren, medmänniskan och ledaren Vanja Lundby-Wedin blev vald till 1:e ordförande för kyrkostyrelsen. Det är stort. Vanja; som vittnat om hur hon i sin vardag leds av sin tro. Vanja; som med sitt sprudlande sätt och karismatiska och kloka manér, med sitt skickliga och beprövade ledarskap, kommer att leda kyrkans styrelse på de stigar som är nödvändiga. Vanja; en människa att både se sig själv i och att se upp till.

Ja, det är kvinnornas tid i kyrkomötet. Nu ser jag fram emot många kvinnliga röster i plena, många systrar som debattörer och förhandlare. Mitt löfte är att jag skall försöka vara en av dem!