Den yttersta tiden.

Den här tiden på året funderar man mycket på ljuset i mörkret. Det gör jag också och försöker ge mig på den omöjliga uppgiften med att förstå vad det betyder att leva i nuet, med ansvar för världen och uppdraget att älska det man fått. För allt börjar ju med oss själva. Är det nu dags för omfördelningens tid? Då vi vill ge istället för att få? Här är mina måndagstankar om den yttersta tiden. Fortsätt läsa Den yttersta tiden.

Varför så hett under och efter ett val? Analys och reflektion utifrån styrmodellen ”strategiskt hus” med kyrkovalet som exempel

I söndags var det kyrkoval. I debatten krängde fokus på vad det är valet avgör. Det är sådant som typiskt definierar valtider. Några reflektioner kan göras om (kyrko-) politikens systemiska värld och varför debatten går som den går. Häng med … Fortsätt läsa Varför så hett under och efter ett val? Analys och reflektion utifrån styrmodellen ”strategiskt hus” med kyrkovalet som exempel

Lika inför gud och varann. Om rätten till och konsten i den demokratiska församlingen. 

Det är kyrkovalstider. Som demokrativurmare och sammanträdesvän, som lägger mycket tid på kyrkans styrning, så är det viktiga tider. För den som älskar kyrkan och hennes budskap och uppdrag,  så är det avgörande tider. Alla vill vi som kandiderar övertyga … Fortsätt läsa Lika inför gud och varann. Om rätten till och konsten i den demokratiska församlingen. 

Barnet somnar under mina fingertoppar och tacksamheten blir religiös

Tacksamheten kommer som en smekande rofylld kraft från magen som mättar alla sinnen. Andetagen blir lugna. Musklerna runt ögonen slappnar av. Käken lättar. Tungan mot gommen. Armarna vilar och fylls av värme. Ögonen ser något man älskar. Tanken smeker över … Fortsätt läsa Barnet somnar under mina fingertoppar och tacksamheten blir religiös

När samtal är meningsskapande. Ett sätt att vara kyrka i vår samtid är att prata med och inte till varandra.

En varm kram i vapenhuset. Ett stort leende och ett uppriktigt tack. Allt kändes så meningsfullt. Tiden gick lite långsammare och trots sorlet från mängden av folk så var det som om det bara var hon och jag där. Jag … Fortsätt läsa När samtal är meningsskapande. Ett sätt att vara kyrka i vår samtid är att prata med och inte till varandra.