Etikettarkiv: kärlek

T-8: Vårt svar borde bli mer kärlek till varenda unge

20120722-170632.jpg

vi skall aldrig glömma.
Jens Stoltenberg, statsminister Norge

Idag är jag tacksam för att jag inte har förlossningsvärkar. Jag tror att mina arbetskamrater hade haft svårt att se detta som en glädjens dag på något sätt. Det är årsdagen för Utöyamassakern och SSU är i högsta grad påverkad av den här dagen.

Den ondska och likgiltighet som visades förra året genom Anders Bering Breiviks gärning är så svår att förstå hur den uppstod och hur han kunde radikaliseras på det vis som hände. När gick det snett? Kunde något ha gjorts annorlunda i hans liv? Hur ser man i så fall sådana tecken hos ett barn? Vad har du och jag, samhället runt omkring oss och alla normer som vi är delaktiga i att skapa för ansvar? Vad kan vi göra för att hindra sådant här att ske?

När jag tänker på dessa ondskans män och kvinnor som Breivik symboliserar så tänker jag att de en gång var nyförlösta och oskyldiga små liv som var värda all kärlek och omsorg. Lika inför skapelsen med alla andra små liv som under sina första år är helt handlöst beroende av vuxna runt omkring. Vi som formar deras liv. Vi som avgör deras anknytning. Vi som visar vad trygghet, kärlek, förlåtelse och solidaritet kan och ska vara.

Jag känner inte till Breiviks bakgrund eller person och inte heller kan jag uttala mig om hans psykiska tillstånd med en professionalitet i ryggen. Jag har ingen aning om hur det var när han växte upp och känner inte till hans barndomstrauman. Men jag tror jag vet att man inte kommer till den slags radikalisering som han har gjort utan att världen runt omkring honom påverkat. Det gäller med eller utan psykisk sjukdom. Ondskan är svår att förstå, men jag tror inte den uppstår i ett isolerat vakuum. Någonstans tar den sin början. Man ställer sig frågan: när tas första steget mot ondska?

Jag tror att en av alla åtgärder för att hindra sådant här att hända, och ondskan att sätta frö i en ung människa, är precis det som alla pratat om sedan Stoltenberg så tydligt pekade ut riktningen. Vi skall möta det som hänt med mer demokrati och öppenhet. I dagens DN finns också ett debattinlägg från SSUs företrädare Gabriel Wikström och Ellinor Eriksson om hur vi alla skall föra kampen vidare mot mer mångkulturalism, tolerans, öppenhet och gott politiskt diskussionsklimat.

Vårt svar är mer demokrati, större öppenhet och mer humanitet. Men aldrig naivitet. Jens Stoltenberg

Det är något som inte hör till enbart den vuxna världen utan den värld som vi skall visa våra små när de kommer in i livet och under deras uppväxt. Det är under våra första 15 levnadsår som så otroligt mycket av vår framtid bestäms. Vi alla runt omkring unga kan visa vägen som goda förebilder i hem, skola och samhälle, genom kultur, på film, teaterscenen, i musiken och genom goda toleranta normer. Det är så vi kan hindra små barn att växa upp till radikaliserade extremister vars tankevärld kan föda sådan brutalitet och mana till oförsonliga handlingar som massakern på Utöya är ett skrämmande exempel på.

Händelsen på Utöya är inte isolerad. Senast i förra veckan tog en ung man livet av femton människor i Denver, USA, då de befann sig på en premiärvisning. Även denne unge man har ett ursprung och troligtvis föddes han inte ond. Det finns en otrolig kraft i det mänskliga samhället till att påverka, inkludera, exkludera, radikalisera, försona, förbarma osv. Den kraften besitter du och jag.

Det är därför så viktigt att ta till sig av orden: om en man kan visa så mycket hat – tänk vad mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans. Den kärleken måste vi vara villiga att visa varenda unge! Det är allas vårt ansvar. Ingen skall lämnas utanför, inget barn skall få växa upp och lockas in i mörkrets värld och gå förlorad.

För att komma dit behöver vi ett mångkulturellt samhälle, med många engagerade människor i massor av olika samhällsskapande och normerande organisationer. Vi behöver öppenhet och diskussion. Vi behöver se, lyssna och agera. Vi behöver visa kärlek till varenda unge och ge alla chansen till ett liv med inlevelseförmåga och förståelse för olikhet och människors lika värde.

Så vart lägger du ditt engagemang? 22 juli är en perfekt dag att fundera på det och gå till handling!

Nattligt stycke: antimobbning, mindre skilsmässor och vårtecken

Snart är det midnatt. Midvinternatten är vit och tyst. Nej, inte är det midvinter även om man kan tro det. Även om jag längtar till snö är det sällsamt vackert ute. Men det är nattsvart på himlen över Europa idag. En sorgens dag för Winnenden. En påminnelsens dag för alla andra massakrar på skolor som vi mött i nyheterna sedan 10 år tillbaka. För tio år sedan kom Columbine High School upp på som en fruktansvärd nyhet. Nu frågar vi oss när det kommer hända här näst. Det rapporteras om att de flesta offren var kvinnor. En ensam kille tar ihjäl 17 personer. Hur är det möjligt? Och hur förhindrar vi sådant? Det finns ett sätt: Nolltollerans mot mobbning. Det är en av de jävligaste verkligheterna som vi har i våra samhällen. Barn som tidigt får lära sig att värden är hård, otrygg och elak. En värld där medmänsklighet och empati lyser med sin frånvaro. Den världsbilden måste vi göra något åt. Det borde verkligen gå.

bild-1240En glad nyhet i allt det dystra är att vi skiljer oss i mindre utsträckning. Tydligen har det varit en myt att skillsmässorna ökat de senaste 30 år som gått. Visst är det intressant hur vi alla blivit lurade på den sanningen… Hur många bilagor och magasin har inte gått att sälja med löptexter som: Skillsmässorna ökar, Så räddar du ditt äktenskap.

Dock är det sant att antalet separationer har minskat i barnfamiljer. Förhoppningsvis finner vi anledningen i att vi är lite mer jämställda i våra barnfamiljer. Vi delar på arbetet i hemmet och vi deltar lika i våra liv. Konflikterna borde minska jämförbart med att jämställdheten ökar. Varför? Jo det är enkelt. När vi förstår varandras perspektiv så behöver vi inte ha ”problem” med den andres position. Vi har ju samma så vi förstår varandra.

Ett nattligt stycke om dystra saker men också om ljus i mörker. Det är inte midvinter. Trots de vita snötäckerna och det trollska ljuset ute så går vi mot en ljusare tid. Åtminstone vill jag hoppas på det. Jag försöker göra så gott jag kan att bidra till den stacken.

Bättre lägga skammen åt sidan och ge vännerna vad de förtjänar. Ett fint tackkort… ÄNTLIGEN!!!!

Bättre sent än aldrig heter det. Bättre stå ut med skammen och resa sig ur ettikettsdiket. Bättre att äntligen få tummen ur och skicka ut lite tackkort! Nu är det dryga halvåret sedan vi gifte oss och nu är det dags att sätta samman det lilla tackkortet. Hur svårt kan det vara? ja, tydligen alldeles för svårt för här finns det någon som inte nöjer sig med det lilla… Möjligtvis är det därför som det aldrig blivit klart. Nu har jag tagit tag i skammen och lagt kvällen på redigering och design. Snart så…

dsc_0315_2

Förhoppningsvis har våra vänner inte gett upp hoppet om vår glädje och tacksamhet. Förhoppningsvis känner de mig… Alldeles för väl dessvärre.

Det är fint att minnas tillbaka på dagen. En fantastiskt dag. Det regnade flera dagar innan. Som det regnade! Det upphörde ett par timmar innan vigseln. Satte igång igen 5 på natten, när gästerna for hem… Undrar om det inte var mamma som var med…. Jag tror det. Välsignat!

dsc_0359_2dsc_0580_2

Oförrättad allmänhet? Nej, bara en kärleksfull minister

Prins Charles skickade ett meddelande till Camilla Parker som innehöll beskrivningen om hur hans skulle vara hennes tampong. Sven-Otto Littorin skrivet ”löv u” till sin käresta på facebook. Detta upprör mp politikern ANNIKA NORDGREN CHRISTENSEN som skriver en artikel om saken. På P1 studio 1 i måndags debatterades detta flitigt. Jag kan inte förstå hur varken det ena eller de andra egentligen är något att bli upprörd över om inte de föremålen för ömhetsbetygelsen själva är det. Vad är problemet? Att dom är förälskade, kärlkefulla och samtidigt offentliga personer? Eller att de avslöjar en mänsklighet och en möjlig likhet med oss andra? Jag vet inte vad du tycker men jag tycker det är hoppfullt att även politiker visar en human sida och får mig att känna släktskap. Det är tryggare nu på något vis…

Alla borde ha sin kreativa zon

Det finns något helt fantastiskt med att få arbeta med det kreativa, det sinnliga och det ögonblickliga. Studion har blivit min nya vän och stora utmaning. Fina skuggor, fina highlights och det fångade ögonblicket där linjer, vinklar, blicken, känslan – allt är på rätt ställe! Vid sidan av allvarliga ting, seriösa diskussioner, forskarrapporter och annat ickekonkret så ger det konkreta kreativa arbetet mig kickar! Jag lever på det länge!!

Mitt tips: finn din kreativa zon och satsa på det om du som jag har alldeles för mycket av annat slag i ditt liv!

Här är min underbara lilla syster Naima som tacksamt ställde upp i studion. Puss unge!img_4236

Om Homosexualitet: Naturhistoriska visar naturens ordning.

mångfaldNaturhistoriska museet i Stockholm har just nu en utställning om homosexualitet i djurvärlden. Denna värld som också kan skrivas som ”vår värld”, antar jag. Det är intressant att se hur djurens sexualitet som ett inlägg i debatten om huruvida mänsklig homosexualitet är skadligt för människan a la Åke Green tappning till fördel för en mångfald av sexualitet som normalt. Djurens sexualitet blir en form av normalitet eftersom djur ändå får antas sakna förmåga till moralisk reflektion. Det är befriande med naturhistoriskas krassa vetenskapliga konstaterande på sina faktablad:

· Ca 6 % av alla svarta svanpar består av två hanar

· Hos dvärgschimpansen är homosexualitet eller bisexualitet lika med hög status

· Hos delfiner har man sett honor som rider på varandras ryggfenor och hanar som använder varandras andningshål att föra in sina penisar i

· I kolonier av tretåiga måsar händer det att två honor slår sig samman, hävdar revir och bygger bo. De båda honorna spelar för varandra, har sex med varandra och kan hålla ihop i flera år.

· Ca 8% av alla bestigningar hos lejon sker mellan två hanar

· Bland kor förekommer det att vissa individer konsekvent föredrar en partner av samma kön. Detta har ibland ställt till med problem i uppfödningen.

Utställningen visar att homosexualitet är både välbelagt och väldokumenterat. I över 1500 djurarter har homosexualitet dokumenterats och rapporterats. En utställning som denna borde sätta stopp för all form av diskussion om mänsklig homosexualitet som något som kan/ska/borde bestridas som mänskligt normalt och önskvärd. Naturen är så härligt naturlig i all sin prakt, sin likhet och olikhet och i sin mångfald! Originaltiteln på utställningen är ”Against nature?” (mot naturens ordning?). Naturhistoriska väljer att kalla den ”Rainbow animals” (regnbågsdjur). En politisk ställning som de gör klokt att göra. Originalet väljer en moralisk fråga. Naturhistoriska väljer att konstatera det naturliga – regnbågsdjuren existerar. Och reproduktionen är uppenbarligen inte hotad av det!