Tårar från Anna påverkar mig. De kommer spontant från SheCaptain-grundaren och influensern Anna Morou som berörd inleder det andra årsmötet någonsin för det kvinnliga seglarnätverket. Med salta tårar över ett minst sagt salt initiativ, som har gett många kvinnor en extra värdefull dimension i sina liv. Initiativet som först var en facebookgrupp och som sedan har blivit en internationell snackis.
En snackis som det bör snackas om eftersom det är så mycket mer än bara kvinnor vid rodret på sjön. Det är en frigörelserörelse som tillåter oss alla som är med att pröva, växa och våga i våra roller i våra liv. Det är en kraft som skapar egenmakt. Det finaste som finns.
Det är nämligen ett ypperligt ställe ombord på en båt att praktisera egenmakt och att lära sig tillämpa ledarskap, mod och beslutsamhet. Det är nämligen vansinnigt härligt och roligt att vara aktiv på däck och bland skrot och tåtar på en båt och samtidigt få växa som människa. Mitt i naturen och som naturen skapt oss. Mitt bland starka krafter där det blir så tydligt att vi kan!
Vi som är SheCaptain
Jag är med i SheCaptain sedan lite mer än ett år tillbaka. Jag blev medlem för att jag sökte ett sammanhang på sjön på östkusten som är en ny kust för mig. Jag sökte för att jag själv saknar en egen båt och ett seglarsammanhang. Och för att jag längtade tillbaka till något som jag begravt inom mig sedan jag blev mamma – jag själv som rorsman, taktiker, tävlare och spinnackersättare. Jag själv som seglingsfreak och instruktör, som båtentusiast och frihetsälskare.
Allt det där som jag långsamt lagt undan för att göra plats för andras drömmar och behov. Det har såklart varit värt att göra plats för barnens drömmar, men nu är det dags att ta tillbaka något som är en viktig del av vem jag är. Jag vet att det känns igen av många andra (mammor) kvinnor som har ett seglarliv i sitt förflutna. Vi har det inom oss att vi kan och vill.
Så första gången som jag var med i ett SheCaptain event var på en hösteskader i Stockholms skärgård med över 30 båtar. Det var inte bara första gången med detta gäng, det var första gången seglandes på östkusten och tillsammans med Christina Runefeldt som ägde Vivante som var båten för helgen. Kolla in filmen nedan från helgen om hur vi bröt världsrekord tillsammans.
Christina Runefeldt, som var min skeppare för helgen var då 2019 helt ny båtägare till sin Linjett 33 och sökte i mig moraliskt stöd och seglingskunskaper till sitt team. En sån förebild hon var och är för att just inse vad man kan – och vill! Hösten 2020 blev hon ny ordförande för SheCaptain i Sverige och jag tror hon har precis vad som krävs. Mod, ödmjukhet, vilja och en otrolig förmåga till att sätta sig in i saker i grunden. Kör i vind C!
Behovet av ett sjöliv
För mig var denna första helg och erfarenhet en viktig helg. Jag hade lovat mig att ta steget som seglare från drömmar till verklighet. Jag hade räckt upp handen till Christina och sagt att jag kunde stötta den som kände sig osäker på kappsegling och båthantering. Jag hade både för mig och inför andra sagt att jag BEHÖVER mitt liv på sjön.
Det är inte alla som förstår det här behovet. Men jag vet att jag hör samma från dem som längtar till andra naturnära aktiviteter. Som ridning, bergsklättring, vandring, kajakpaddling eller livet med hund. Att vara i naturen och samverka med vind och vatten det är existentiellt.
Det är här jag lever ut den jag älskar att vara. I nuet, tillsammans med andra, i samklang med tid och rum och bemästrande det som kan vara utmanande, trixigt och krävande. Jag gillar mitt lugn, min trygghet och min kompetens. Jag gillar mig vid rodret. Och jag älskar att få vara ett med vatten, vind och liv!
Racing som en akt av självständighet
Men jag är ingen ensamseglare. Och inte heller endast en semesterseglare. Därför har jag sedan jag började gå från dröm till verklighet sökt mina kappseglingssammanhang. Just nu är jag involverad i TeamElla som hade siktet inställt mot Gotland Rund 2020. Fram till ett par veckor innan var det osäkert om det skulle bli av, men tyvärr blev starten uppskjuten ett helt år.
Det var en besvikelse så klart. Nio taggade kvinnor med en Beneteau First 46 har fått vila på hanen men laddat om. Följ oss mer än gärna på facebook och på instagram och dela med dig av ditt eget engagemang! En sådan här satsning är inte bara rolig att följa, den berättar också något om alla kvinnor, liksom vi, som vill mer med vår segling och med gemenskap med andra. Något utanför familjelivet.
Är det också en del av emancipationen som syns här? För ett intressant faktum är att detta är en besättning av båtfruar och slalommammor. Vi nio har sammanlagt 26 ungar och 12 båtar. Vi har alla levt länge för många andras lycka och nöje. Så mycket kompetens som frigörs när vi får prova och göra. Inte bara serva och projektleda.
Stark mental, stark kropp och starkt team
Tillsammans har vi nio tagit tillfället som getts oss med ett uppskjutet Gotland Runt att fokusera på att trimma vår kompetens inom navigation och taktik men också som team. Till vår hjälp har vi vänt oss till de bästa. Förutom sponsorer från en handfull aktörer kring seglingslivet så har vi också ett samarbete med Women for leaders. Eftersom detta inte bara är segling så behöver man fokusera på att vi också är en grupp med individer som ska göra något fantastiskt tillsammans!
Det är så mycket som ska fungera i ett team som ska möta utmaningar av alla de slag. I alla grupper som ska göra något storslaget är investeringen i det som finns i mellanrummen mellan teammedlemmarna helt avgörande. Detta är också en av de saker som gör det så spännande att vara en del av denna Gotland Runt satsning. Intresset för oss finns också utanför de närmast sörjande och engagerade i satsningen.
Läs exempelvis här Searsh magazine där vår krönika har fått ta plats. När ett team med endast tjejer tar plats i en traditionellt manlig miljö så berättar det en berättelse och inspirerar andra att göra det samma.
Men som alla satsningar så går det upp och det går ner. Nu är det november och seglingar börjar glesa ut. Vi träffas inte lika ofta och det blir upp till var och en att göra sig redo. Förutom att jag själv pluggar lite extra kring väder och navigation så har mitt engagemang för styrka växt. Jag vill inte bara segla. Jag vill göra det med en kropp som klarar mycket. Även det är en frigörelse från många kvinnoideal. Muskler är en besatthet för mig. Inte snygga, utan funktionella.
Min crossfit träning är helt anpassad för att klara de krafter som man möter ombord. Jag vill med det kunna rädda om olyckan skulle vara framme. Jag vill kunna bemästra det som kan kännas tungt. Jag vill kunna känna att jag står stark. Det ger mening till varje tung burpee och marklyft.
Drömmen om min egen båt som en SheCaptain
Men en seglingsdröm kvarstår och har ännu inte börjat bli nosad på. Jag vill ha en egen båt. Det är en dröm att ha en vacker seglare som tar mig till mina livs fantasimål. För att nå dit har jag börjat spara och spana, snacka med möjliga båtkompanjoner och samla på saker till henne, båten alltså. Det är som att vara i väntanstider.
SheCaptain har varit med och möjliggjort allt detta. Hur då? Jo för jag blev så vansinnigt inspirerad av mitt möte med engagerade, peppande, modiga, görande kvinnor till havs. Rätt i magen slog det mig när hela fjärden var full av kappseglande båtar med revade segel som prövade sin tur mot vind och hav. (Kolla in filmen ovan igen! Och dela detta inlägg till den som du tror också behöver få vara med!)
Så SheCaptain-grundaren Annas tårar var som mina. Tårar för att man blir in i hjärtat berörd av den kraft som finns när nya, frihetliga och jämlika steg tas med väldigt mycket glädje och jävlar anamma! Tack ALLA som är så djupt engagerade och som generöst bidrar till att sprida kompetens, mod och chanser. Ni är mina hjältar. Ni möjliggör mycket glädje och liv på sjön för generationer av kvinnor framöver.
Callenberg Arts - Lollos blogg 